Jag
kommer under en tid framöver att låta några scenprofiler berätta om hur deras
år varit ur ett musikaliskt perspektiv. Ia Hammar, som bland mycket är admin för populära
Facebooksidan Jag minns min punk, hur tycker du punkåret 2015 var?
- Fantastiskt! Här i
Stockholm finns det tusen arrangörer som ordnar spelningar med nya och gamla
band. Finns något att gå på varje vecka, det svåraste är att välja. Jag har sett
mängder av band jag aldrig hört talas om innan. Kul att upptäcka nytt! Facebook
har gjort det lätt att hitta konserter och gamla (och nya) kompisar. Jag har
återupptäckt hur kul det är att åka runt i landet på spelningar. Det händer ju
mycket i andra städer också! Som Tyrolenpunk i Alvesta i somras
till exempel. Underbart ställe där tiden stått stilla, invaderas av hundratals
punx från hela landet. Som en klassåterträff, fast bra. De vilar 2016 men
hoppas få åka dit igen 2017.
Vilka skivor var bäst?
- Jag köper mer skivor än jag har hinner lyssna på så jag
har lite dålig koll där men två jag lyssnar mycket på nu är Fredag den 13e
"Domedagar" och Frank Carter & the Rattlesnakes "Blossom"
Vilka gig var roligast?
- Finns alltför många att
välja på men några höjdpunkter:
* Att se mitt gamla
favoritband från 80-talet T.S.T på Gruvpunken i Norberg i augusti var
självklart en upplevelse! Att de var bättre och nyktrare än någonsin var en bonus.
Att jag sen fick se dem igen i Västerås i september var ytterligare en bonus.
Kan man hoppas på en tredje gång?
* Punx 44 på Cyklopen i
juni var en grym helg. Ursut, Fredag den 13e, Livstid (NO), Kylmä Sota (FI)
och ett knippe till kanonbra band under två dagar. Schysst väder, trevligt häng
och bra stämning.
* Cross Stitched Eyes på
Klubb Dead Rhythm/Nalen. Ett gammalt band som jag aldrig sett innan och som nu
gjorde sin sista spelning i Sverige. Synd att det var så lite folk där men de
gjorde en kanonspelning trots det (det gjorde även kvällens första band Alaric,
där sångaren i CSE trummade)
* Radio Birdman på
Strand. Jag hade inte tänkt gå på den spelningen för jag tänkte att de troligen var
trötta och gubbiga men halkade in på ett bananskal och ack så fel jag hade! Jag har
nog aldrig sett ett så taggat, tajt och rockande gäng i 60-årsåldern.
* Jesse Malin på Stacken. Jag hade ingen direkt koll på honom och tyckte han lät lite tam när jag lyssnade på
Spotify men folk intygade att han var
sevärd och jag tänkte att några gamla punktakter kanske satt i även om han är
mer åt singer-songwriterhållet nu. Hade fullt band med sig och det blev en
svettig kväll i källaren. Vilken energi, spelglädje, scennärvaro och kärlek
till musiken! Snacka om att kunna ta en publik.
* KNÆGT på Gula villan
härom veckan. Fy satan vilket liveband de är!
Vad var sämst?
- Ett i-landsproblem i
Stokholm är att det ofta finns två, tre gig man vill gå på en lördag. Kan vara att jag
har hyfsad bred smak? Synd för arrangörerna men jag hoppas publiken räcker åt
alla. Jag brukar välja det jag har minst chans att få se igen.
- Band som gnäller på
publiken och dissar de som inte moshar. Man kan uppleva band på olika sätt och
vi har ju ändå kommit dit och betalat för att se dem.
Vad ser du fram emot 2016?
- Jag hoppas på fortsatt bra
musikklimat så jag kan fortsätta gå på
spelningar flera dagar i veckan. En STOR eloge till alla DIY-arrangörer som
kämpar och sliter och får oförtjänt gnäll emellanåt. Ni är guld värda! Och så
hoppas jag få se Avskum och T.S.T på en scen igen.
Foto: Jimmy Sjöstrand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar